Skatter och marknadsekonomi

Skatter och marknadsekonomi Bevaka tråd

Startad av Urs Hofer

Välkommen till forumet!
Du måste vara inloggad för att kunna skriva inlägg.

Urs Hofers bild
aktieexpert

När skatterna blir (för) höga flyttar förmögna firmor och privatpersoner ofta från länder med höga skatter till länder med lägre skatter. Ofta undviker de också att flytta till länder med (för) höga skatter eller så visar de internationella företag genom intern fakturering sina vinster i de länder som har de lägsta skatterna. Så är marknadsekonomin.
I länder med höga skatter är det helt normalt att låginkomsttagarna ensam får betala behövliga skatter, Vem annars skulle göra det när sådana som har det mycket bra ställt inte finns, åtminston inte tillräckligt många för att de har flytta bort. Det höjer naturligtvis skattetrycket för småinkomsttagarna avsevärd. Helheten är orsaken till varför lågskatteländerna ofta klarar sig för det mesta bra med lägre skatter medan högskatteländerna ofta inte klarar sig trots höga skatter.
Inom Industrin vet alla att de som arbetar mest rationellt klarar sig bäst. Skulle beslutsfattarna i alla länder begripa detta skulle man också inom politiken bättre förstå varför det finns länder som klarar sig ibland med låga skatter bättre än länder med höga skatter. Det är som med H & M som klarar sig bättre med låga priser än många butikskedjor med högre priser.
När ett land utanför EU här lägre skatter än skatterna inom EU i genomsnitt är, talar beslutsfattarna inom EU ilsk om kriminella skatteparadis. När det inom EU finns länder med ändå lägre skatter så som Holland, Luxemburg och Cypern har, talar man bara om lågskatteländer.
Olika länder har olika åsikter hur man skall belasta skattebetalarna. Det handlar sig om fri marknadsekonomi. De som nu skriker högst i skatteparadiskören är de som i sin tid skapade marknadsekonomin med fri konkurrans. Inget fel i detta men det skall också finnas fri konkurrens länderna emellan, endast på detta sätt lär sig också beslutsfattarna att arbeta rationellt och inte kasta skattepengarna i sjön. Det sistnämnda är en specialitet iav EU.
I ställe att klaga över lågskatteländer borda högskatteländer ställa sig frågan vad kan vi göra bättre för att vi kan ha lika låga skatter. Svaret blir antagligen att rationalisera byråkratin inom staten.

:) Japp, men i högskatteländerna har Den Politiska Klassen vant sig med sötman av makten och det är ingenting de ger upp frivilligt. De är beredda pungslå sina undersåtar till svält bara de får mer makt.

Den yttersta skatten som idag är extremt aktuell är centralbanksinitierad inflation. Först belånader de undersåtarna och därefter försöker de inflatera bort skulderna och de som betalar för det är lönearbetare och banksparare som får se sina obelånade sekiner nedskrivna i värde pga inflationen.

Johan Didrons bild

Urs Hofer skrev 22 sep, 19:09

När skatterna blir (för) höga flyttar förmögna firmor och privatpersoner ofta från länder med höga skatter till länder med lägre skatter. Ofta undvike...
Pil nerSe hela citeringen

Urs Hofer skrev 22 sep, 19:09

När skatterna blir (för) höga flyttar förmögna firmor och privatpersoner ofta från länder med höga skatter till länder med lägre skatter. Ofta undviker de också att flytta till länder med (för) höga skatter eller så visar de internationella företag genom intern fakturering sina vinster i de länder som har de lägsta skatterna. Så är marknadsekonomin.
I länder med höga skatter är det helt normalt att låginkomsttagarna ensam får betala behövliga skatter, Vem annars skulle göra det när sådana som har det mycket bra ställt inte finns, åtminston inte tillräckligt många för att de har flytta bort. Det höjer naturligtvis skattetrycket för småinkomsttagarna avsevärd. Helheten är orsaken till varför lågskatteländerna ofta klarar sig för det mesta bra med lägre skatter medan högskatteländerna ofta inte klarar sig trots höga skatter.
Inom Industrin vet alla att de som arbetar mest rationellt klarar sig bäst. Skulle beslutsfattarna i alla länder begripa detta skulle man också inom politiken bättre förstå varför det finns länder som klarar sig ibland med låga skatter bättre än länder med höga skatter. Det är som med H & M som klarar sig bättre med låga priser än många butikskedjor med högre priser.
När ett land utanför EU här lägre skatter än skatterna inom EU i genomsnitt är, talar beslutsfattarna inom EU ilsk om kriminella skatteparadis. När det inom EU finns länder med ändå lägre skatter så som Holland, Luxemburg och Cypern har, talar man bara om lågskatteländer.
Olika länder har olika åsikter hur man skall belasta skattebetalarna. Det handlar sig om fri marknadsekonomi. De som nu skriker högst i skatteparadiskören är de som i sin tid skapade marknadsekonomin med fri konkurrans. Inget fel i detta men det skall också finnas fri konkurrens länderna emellan, endast på detta sätt lär sig också beslutsfattarna att arbeta rationellt och inte kasta skattepengarna i sjön. Det sistnämnda är en specialitet iav EU.
I ställe att klaga över lågskatteländer borda högskatteländer ställa sig frågan vad kan vi göra bättre för att vi kan ha lika låga skatter. Svaret blir antagligen att rationalisera byråkratin inom staten.

Hej Urs! När du säger att det inte är något fel med fri marknadsekonomi antar jag att du inte inkluderar banksektorn? Är det inte delvis den fria ekonomin som skapat finanskrisen, genom att bankerna blivit allt för generösa i sin utlåning och därmed placerat miljontals människor och företag i skuldfällan? Du vill väl att politikerna ska ta större ansvar i denna frågan än marknaden själv?

Du nämner att man inte ska klaga över lågskatteländer. Är det kört i frågan när det gäller att reglera upp skattesatsen i lågskatteländer? Lågskatteländerna tar pengar från oss (rika och storföretag) och därmed borde det finnas fog för att vi ska ta pengar från dom? Ett land som går utmärkt delvis pga. låga skattesatserna har ingen anledning att ändra på sin skattepolitik om ingen ställer motkrav med ekonomiska följder. Det räcker liksom inte att bara be snällt. Att i konkurrenssyfte sänka skatterna bara sådär känns inget vidare i dagens ekonomiska situation där klyftorna vuxit sig större. Frågan är väl hur och vilka krav man ska ställa?

Du säger att "svaret blir antagligen att rationalisera byråkratin inom staten." På vilket sätt då? Utveckla gärna tack!

Urs Hofers bild
aktieexpert

Urs Hofer skrev 22 sep, 19:09

När skatterna blir (för) höga flyttar förmögna firmor och privatpersoner ofta från länder med höga skatter till länder med lägre skatter. Ofta undvike...
Pil nerSe hela citeringen

Urs Hofer skrev 22 sep, 19:09

När skatterna blir (för) höga flyttar förmögna firmor och privatpersoner ofta från länder med höga skatter till länder med lägre skatter. Ofta undviker de också att flytta till länder med (för) höga skatter eller så visar de internationella företag genom intern fakturering sina vinster i de länder som har de lägsta skatterna. Så är marknadsekonomin.
I länder med höga skatter är det helt normalt att låginkomsttagarna ensam får betala behövliga skatter, Vem annars skulle göra det när sådana som har det mycket bra ställt inte finns, åtminston inte tillräckligt många för att de har flytta bort. Det höjer naturligtvis skattetrycket för småinkomsttagarna avsevärd. Helheten är orsaken till varför lågskatteländerna ofta klarar sig för det mesta bra med lägre skatter medan högskatteländerna ofta inte klarar sig trots höga skatter.
Inom Industrin vet alla att de som arbetar mest rationellt klarar sig bäst. Skulle beslutsfattarna i alla länder begripa detta skulle man också inom politiken bättre förstå varför det finns länder som klarar sig ibland med låga skatter bättre än länder med höga skatter. Det är som med H & M som klarar sig bättre med låga priser än många butikskedjor med högre priser.
När ett land utanför EU här lägre skatter än skatterna inom EU i genomsnitt är, talar beslutsfattarna inom EU ilsk om kriminella skatteparadis. När det inom EU finns länder med ändå lägre skatter så som Holland, Luxemburg och Cypern har, talar man bara om lågskatteländer.
Olika länder har olika åsikter hur man skall belasta skattebetalarna. Det handlar sig om fri marknadsekonomi. De som nu skriker högst i skatteparadiskören är de som i sin tid skapade marknadsekonomin med fri konkurrans. Inget fel i detta men det skall också finnas fri konkurrens länderna emellan, endast på detta sätt lär sig också beslutsfattarna att arbeta rationellt och inte kasta skattepengarna i sjön. Det sistnämnda är en specialitet iav EU.
I ställe att klaga över lågskatteländer borda högskatteländer ställa sig frågan vad kan vi göra bättre för att vi kan ha lika låga skatter. Svaret blir antagligen att rationalisera byråkratin inom staten.

Johan Didron skrev 30 sep, 09:09

Hej Urs! När du säger att det inte är något fel med fri marknadsekonomi antar jag att du inte inkluderar banksektorn? Är det inte delvis den fria ekon...
Pil nerSe hela citeringen

Johan Didron skrev 30 sep, 09:09

Hej Urs! När du säger att det inte är något fel med fri marknadsekonomi antar jag att du inte inkluderar banksektorn? Är det inte delvis den fria ekonomin som skapat finanskrisen, genom att bankerna blivit allt för generösa i sin utlåning och därmed placerat miljontals människor och företag i skuldfällan? Du vill väl att politikerna ska ta större ansvar i denna frågan än marknaden själv?

Du nämner att man inte ska klaga över lågskatteländer. Är det kört i frågan när det gäller att reglera upp skattesatsen i lågskatteländer? Lågskatteländerna tar pengar från oss (rika och storföretag) och därmed borde det finnas fog för att vi ska ta pengar från dom? Ett land som går utmärkt delvis pga. låga skattesatserna har ingen anledning att ändra på sin skattepolitik om ingen ställer motkrav med ekonomiska följder. Det räcker liksom inte att bara be snällt. Att i konkurrenssyfte sänka skatterna bara sådär känns inget vidare i dagens ekonomiska situation där klyftorna vuxit sig större. Frågan är väl hur och vilka krav man ska ställa?

Du säger att "svaret blir antagligen att rationalisera byråkratin inom staten." På vilket sätt då? Utveckla gärna tack!

Hellst skulle jag önska att också människorna tar mera ansvar och inte bara politikerna. Den enskilda bör också tänka. De som bara lite tänkte hamnade inte i skuldfälla.
Om många länder går bättre med lägre skatter så borde kanske högskatteländer sänka sina skatter. Höga skatter betyder ju inte höga skatteintäckter. H&M har också låga priser och går trots detta bättre än många företag med höga priser. Skall de höja priserna för att det också gå dolig?
Inom enskilda staters byrokrati kan mera eller mindre mycket rationaliseras och inom EU byrokrati ändå mera. Jag tror att alla vet det. Att göra rationaliseringsförslag tar mycke tid och utrymme så fort jag bara hinner gör jag föreslag om så önskas.
Nu lite om regleringar.
Marknaden skall i princip vara så fri som möjlig men lagar och ordning behövs för att undvika en allmänt anarki.
I djurriket går det i almenhet bra utan regleringar, värre är det i människornas värld. Det beror på att djur endast äter så mycket att de blir mätta medan människor är omättlig med allting. Många människor är så giriga att de tills och med äter upp sina egna för att få lite mervärde. För att inte allt urartar sig anarkistiskt var man tvungen att skapa lager med regler för allting, också för finansmarknaden. Trots detta urartar allting bara mera och mera och det fordrar ytterliga regleringar. Problemet med regleringarna är inte att de finns utan problemet är att det inte bara skall vara regler utan de skall också vara rationella, vettiga, rättvisa och inte bara politiska. Vi behöver just så mycket regler att människan hålls inom civiliserade gränser, inte mindre och inte mera.

Johan Didrons bild

Urs Hofer skrev 22 sep, 19:09

När skatterna blir (för) höga flyttar förmögna firmor och privatpersoner ofta från länder med höga skatter till länder med lägre skatter. Ofta undvike...
Pil nerSe hela citeringen

Urs Hofer skrev 22 sep, 19:09

När skatterna blir (för) höga flyttar förmögna firmor och privatpersoner ofta från länder med höga skatter till länder med lägre skatter. Ofta undviker de också att flytta till länder med (för) höga skatter eller så visar de internationella företag genom intern fakturering sina vinster i de länder som har de lägsta skatterna. Så är marknadsekonomin.
I länder med höga skatter är det helt normalt att låginkomsttagarna ensam får betala behövliga skatter, Vem annars skulle göra det när sådana som har det mycket bra ställt inte finns, åtminston inte tillräckligt många för att de har flytta bort. Det höjer naturligtvis skattetrycket för småinkomsttagarna avsevärd. Helheten är orsaken till varför lågskatteländerna ofta klarar sig för det mesta bra med lägre skatter medan högskatteländerna ofta inte klarar sig trots höga skatter.
Inom Industrin vet alla att de som arbetar mest rationellt klarar sig bäst. Skulle beslutsfattarna i alla länder begripa detta skulle man också inom politiken bättre förstå varför det finns länder som klarar sig ibland med låga skatter bättre än länder med höga skatter. Det är som med H & M som klarar sig bättre med låga priser än många butikskedjor med högre priser.
När ett land utanför EU här lägre skatter än skatterna inom EU i genomsnitt är, talar beslutsfattarna inom EU ilsk om kriminella skatteparadis. När det inom EU finns länder med ändå lägre skatter så som Holland, Luxemburg och Cypern har, talar man bara om lågskatteländer.
Olika länder har olika åsikter hur man skall belasta skattebetalarna. Det handlar sig om fri marknadsekonomi. De som nu skriker högst i skatteparadiskören är de som i sin tid skapade marknadsekonomin med fri konkurrans. Inget fel i detta men det skall också finnas fri konkurrens länderna emellan, endast på detta sätt lär sig också beslutsfattarna att arbeta rationellt och inte kasta skattepengarna i sjön. Det sistnämnda är en specialitet iav EU.
I ställe att klaga över lågskatteländer borda högskatteländer ställa sig frågan vad kan vi göra bättre för att vi kan ha lika låga skatter. Svaret blir antagligen att rationalisera byråkratin inom staten.

Johan Didron skrev 30 sep, 09:09

Hej Urs! När du säger att det inte är något fel med fri marknadsekonomi antar jag att du inte inkluderar banksektorn? Är det inte delvis den fria ekon...
Pil nerSe hela citeringen

Johan Didron skrev 30 sep, 09:09

Hej Urs! När du säger att det inte är något fel med fri marknadsekonomi antar jag att du inte inkluderar banksektorn? Är det inte delvis den fria ekonomin som skapat finanskrisen, genom att bankerna blivit allt för generösa i sin utlåning och därmed placerat miljontals människor och företag i skuldfällan? Du vill väl att politikerna ska ta större ansvar i denna frågan än marknaden själv?

Du nämner att man inte ska klaga över lågskatteländer. Är det kört i frågan när det gäller att reglera upp skattesatsen i lågskatteländer? Lågskatteländerna tar pengar från oss (rika och storföretag) och därmed borde det finnas fog för att vi ska ta pengar från dom? Ett land som går utmärkt delvis pga. låga skattesatserna har ingen anledning att ändra på sin skattepolitik om ingen ställer motkrav med ekonomiska följder. Det räcker liksom inte att bara be snällt. Att i konkurrenssyfte sänka skatterna bara sådär känns inget vidare i dagens ekonomiska situation där klyftorna vuxit sig större. Frågan är väl hur och vilka krav man ska ställa?

Du säger att "svaret blir antagligen att rationalisera byråkratin inom staten." På vilket sätt då? Utveckla gärna tack!

Urs Hofer skrev 30 sep, 10:09

Hellst skulle jag önska att också människorna tar mera ansvar och inte bara politikerna. Den enskilda bör också tänka. De som bara lite tänkte hamnade...
Pil nerSe hela citeringen

Urs Hofer skrev 30 sep, 10:09

Hellst skulle jag önska att också människorna tar mera ansvar och inte bara politikerna. Den enskilda bör också tänka. De som bara lite tänkte hamnade inte i skuldfälla.
Om många länder går bättre med lägre skatter så borde kanske högskatteländer sänka sina skatter. Höga skatter betyder ju inte höga skatteintäckter. H&M har också låga priser och går trots detta bättre än många företag med höga priser. Skall de höja priserna för att det också gå dolig?
Inom enskilda staters byrokrati kan mera eller mindre mycket rationaliseras och inom EU byrokrati ändå mera. Jag tror att alla vet det. Att göra rationaliseringsförslag tar mycke tid och utrymme så fort jag bara hinner gör jag föreslag om så önskas.
Nu lite om regleringar.
Marknaden skall i princip vara så fri som möjlig men lagar och ordning behövs för att undvika en allmänt anarki.
I djurriket går det i almenhet bra utan regleringar, värre är det i människornas värld. Det beror på att djur endast äter så mycket att de blir mätta medan människor är omättlig med allting. Många människor är så giriga att de tills och med äter upp sina egna för att få lite mervärde. För att inte allt urartar sig anarkistiskt var man tvungen att skapa lager med regler för allting, också för finansmarknaden. Trots detta urartar allting bara mera och mera och det fordrar ytterliga regleringar. Problemet med regleringarna är inte att de finns utan problemet är att det inte bara skall vara regler utan de skall också vara rationella, vettiga, rättvisa och inte bara politiska. Vi behöver just så mycket regler att människan hålls inom civiliserade gränser, inte mindre och inte mera.

Jag förstår inte riktigt detta? "H&M har också låga priser och går trots detta bättre än många företag med höga priser. Skall de höja priserna för att det också gå dolig?"

Vad går dåligt? För H&M? Att ha höga priser är ju inte en resultat av att saker och ting går bra. Det kan vara nödvändigt ont för att klara av de direkta kostnaderna. H&M håller låg kvalitet och satsar på masstillverkning just för att kunna hålla låga priser på sortimentet. Andra kanske satsar mer på kvalitetskoncept och det funkar för dem. Det jag menar är att H&M:s framgång inte enbart beror på skatteaspekten.

Du nämner att många länder går bättre då de har lägre skatter. Är det inte så att de egentligen går bättre pga. att andra länder har högre skatter? Frågan är vad som skulle hända om alla tar efter lågsskatteländerna. Då skulle de rika företagen och människorna stanna kvar i sina ursprungsländer, men alla länders samhällen skulle bli betydligt kyligare mot dem som behöver hjälp mest.

Att företag placerar sig i Indien och Taiwan kommer vi nog aldrig ifrån, av flera skäl än bara skatt, men vi borde kunna påverka våra grannländer bättre när det gäller tex skatt? Folk är nog inte beredda i lika stor utsträckning att flytta pengarna till en annan världsdel som att det idag enkelt går att flytta pengarna till grannlandet. Det skadar inte att göra det svårare helt enkelt.

Det irriterar mig att tex. flera av våra svenska idrottsmän uppfostrats i trygga Sverige, blivit mångmiljonärer i Monaco och inte gett i öre tillbaka till Sverige. När karriären är över och det är dags att bilda familj återvänder de till trygga Sverige igen. Vi fortsätter att hylla idrottsmännen och tänker inte på att vi tagit hand om kostnaderna medan någon annan tog hand om inkomsterna. Med detta sagt förstår jag trots allt dessa idrottsmän. Jag själv kanske tom agerat likadant. Det måste regleras på en högre nivå. Kort sagt, vi låter oss bli utnyttjade av lågskatteländer.

Urs Hofers bild
aktieexpert

Johan Didron skrev 30 sep, 09:09

Hej Urs! När du säger att det inte är något fel med fri marknadsekonomi antar jag att du inte inkluderar banksektorn? Är det inte delvis den fria ekon...
Pil nerSe hela citeringen

Johan Didron skrev 30 sep, 09:09

Hej Urs! När du säger att det inte är något fel med fri marknadsekonomi antar jag att du inte inkluderar banksektorn? Är det inte delvis den fria ekonomin som skapat finanskrisen, genom att bankerna blivit allt för generösa i sin utlåning och därmed placerat miljontals människor och företag i skuldfällan? Du vill väl att politikerna ska ta större ansvar i denna frågan än marknaden själv?

Du nämner att man inte ska klaga över lågskatteländer. Är det kört i frågan när det gäller att reglera upp skattesatsen i lågskatteländer? Lågskatteländerna tar pengar från oss (rika och storföretag) och därmed borde det finnas fog för att vi ska ta pengar från dom? Ett land som går utmärkt delvis pga. låga skattesatserna har ingen anledning att ändra på sin skattepolitik om ingen ställer motkrav med ekonomiska följder. Det räcker liksom inte att bara be snällt. Att i konkurrenssyfte sänka skatterna bara sådär känns inget vidare i dagens ekonomiska situation där klyftorna vuxit sig större. Frågan är väl hur och vilka krav man ska ställa?

Du säger att "svaret blir antagligen att rationalisera byråkratin inom staten." På vilket sätt då? Utveckla gärna tack!

Urs Hofer skrev 30 sep, 10:09

Hellst skulle jag önska att också människorna tar mera ansvar och inte bara politikerna. Den enskilda bör också tänka. De som bara lite tänkte hamnade...
Pil nerSe hela citeringen

Urs Hofer skrev 30 sep, 10:09

Hellst skulle jag önska att också människorna tar mera ansvar och inte bara politikerna. Den enskilda bör också tänka. De som bara lite tänkte hamnade inte i skuldfälla.
Om många länder går bättre med lägre skatter så borde kanske högskatteländer sänka sina skatter. Höga skatter betyder ju inte höga skatteintäckter. H&M har också låga priser och går trots detta bättre än många företag med höga priser. Skall de höja priserna för att det också gå dolig?
Inom enskilda staters byrokrati kan mera eller mindre mycket rationaliseras och inom EU byrokrati ändå mera. Jag tror att alla vet det. Att göra rationaliseringsförslag tar mycke tid och utrymme så fort jag bara hinner gör jag föreslag om så önskas.
Nu lite om regleringar.
Marknaden skall i princip vara så fri som möjlig men lagar och ordning behövs för att undvika en allmänt anarki.
I djurriket går det i almenhet bra utan regleringar, värre är det i människornas värld. Det beror på att djur endast äter så mycket att de blir mätta medan människor är omättlig med allting. Många människor är så giriga att de tills och med äter upp sina egna för att få lite mervärde. För att inte allt urartar sig anarkistiskt var man tvungen att skapa lager med regler för allting, också för finansmarknaden. Trots detta urartar allting bara mera och mera och det fordrar ytterliga regleringar. Problemet med regleringarna är inte att de finns utan problemet är att det inte bara skall vara regler utan de skall också vara rationella, vettiga, rättvisa och inte bara politiska. Vi behöver just så mycket regler att människan hålls inom civiliserade gränser, inte mindre och inte mera.

Johan Didron skrev 30 sep, 12:09

Jag förstår inte riktigt detta? "H&M har också låga priser och går trots detta bättre än många företag med höga priser. Skall de höja priserna för att...
Pil nerSe hela citeringen

Johan Didron skrev 30 sep, 12:09

Jag förstår inte riktigt detta? "H&M har också låga priser och går trots detta bättre än många företag med höga priser. Skall de höja priserna för att det också gå dolig?"

Vad går dåligt? För H&M? Att ha höga priser är ju inte en resultat av att saker och ting går bra. Det kan vara nödvändigt ont för att klara av de direkta kostnaderna. H&M håller låg kvalitet och satsar på masstillverkning just för att kunna hålla låga priser på sortimentet. Andra kanske satsar mer på kvalitetskoncept och det funkar för dem. Det jag menar är att H&M:s framgång inte enbart beror på skatteaspekten.

Du nämner att många länder går bättre då de har lägre skatter. Är det inte så att de egentligen går bättre pga. att andra länder har högre skatter? Frågan är vad som skulle hända om alla tar efter lågsskatteländerna. Då skulle de rika företagen och människorna stanna kvar i sina ursprungsländer, men alla länders samhällen skulle bli betydligt kyligare mot dem som behöver hjälp mest.

Att företag placerar sig i Indien och Taiwan kommer vi nog aldrig ifrån, av flera skäl än bara skatt, men vi borde kunna påverka våra grannländer bättre när det gäller tex skatt? Folk är nog inte beredda i lika stor utsträckning att flytta pengarna till en annan världsdel som att det idag enkelt går att flytta pengarna till grannlandet. Det skadar inte att göra det svårare helt enkelt.

Det irriterar mig att tex. flera av våra svenska idrottsmän uppfostrats i trygga Sverige, blivit mångmiljonärer i Monaco och inte gett i öre tillbaka till Sverige. När karriären är över och det är dags att bilda familj återvänder de till trygga Sverige igen. Vi fortsätter att hylla idrottsmännen och tänker inte på att vi tagit hand om kostnaderna medan någon annan tog hand om inkomsterna. Med detta sagt förstår jag trots allt dessa idrottsmän. Jag själv kanske tom agerat likadant. Det måste regleras på en högre nivå. Kort sagt, vi låter oss bli utnyttjade av lågskatteländer.

H&M går bra fast de har låga priser och kvalitets/prisnivå är ok. Plaggen blir ofta tillverkad i samma fabriker som de dyra märkesvarorna.Hela Textilindustri har flyttad till låglöneländerna.Man kan kanske säga att vi utnytter dom, andra utnyttjar oss.
Annars är marknadsekonomi ett ideologisk fråga.
Vi kan välja genom att ha ett fritt samhälle med marknadsekonomi eller som i den tidigare Sovjetunionen en sluten planekonomi eller också ett socialiserad samhälle med kolchoser. En fjärde möjlighet är blandekonomi där statliga och privata företag får fritt konkurera under varan men då borde det vara till samma vilkor.
Den gammla Sovjetunionen och den dåvarande Socialism gick redan bankrutt.
Folket föredrar marknadsekonomi här i Finland med alla för och nakdelar.
Jag tycker marknadsekonomi är helt bra bara beslutfattarna skaper rationella, rättvisa och vettiga lagar.
Att ha i alla länder samma skattepolitik går inte då länderna inte kan komma överens inom EU.
Jag personligen tycker varje land skall utveckla sig och välja sin väg själv men sedan också ta konsekvenserna.Allt har sina för och nakdelar.

Bosaks bild
  • Bosak
  • Kön: Man
  • Yrke: pensionär

HM är kanske i sammanhanget ett sidospår, men deras framgångssaga är så intressant att den skulle förtjäna en egen rubrik. Jag tycker inte det är helt korrekt att säga att dom satsar på låg kvalitet. Som jag förstår, satsar dom på mode där dom har hög status. Det blir ju på det sättet också "slit och släng" över deras produkter. Sedan har dom ju 2600 butiker och räknar med att vid årets slut ha öppnat ytterligare 300. Dom satsar också på att göra inköpen direkt med så få mellanhänder som möjligt. Man kan ju tänka sig vilken styrka det innebär att förhandla för cirka 3000 butiker vid sina inköp.

Johan Didrons bild

Lottlös skrev 30 sep, 19:09

HM är kanske i sammanhanget ett sidospår, men deras framgångssaga är så intressant att den skulle förtjäna en egen rubrik. Jag tycker inte det är helt...
Pil nerSe hela citeringen

Lottlös skrev 30 sep, 19:09

HM är kanske i sammanhanget ett sidospår, men deras framgångssaga är så intressant att den skulle förtjäna en egen rubrik. Jag tycker inte det är helt korrekt att säga att dom satsar på låg kvalitet. Som jag förstår, satsar dom på mode där dom har hög status. Det blir ju på det sättet också "slit och släng" över deras produkter. Sedan har dom ju 2600 butiker och räknar med att vid årets slut ha öppnat ytterligare 300. Dom satsar också på att göra inköpen direkt med så få mellanhänder som möjligt. Man kan ju tänka sig vilken styrka det innebär att förhandla för cirka 3000 butiker vid sina inköp.

Nu sa ja iofs inte att HM satsar på låg kvalitet, utan att deras produkter håller låg kvalitet. Visst har HM lyckats med sitt koncept och förtjänar all heder för deras framgång. HM är möblernas motsvarighet till Ikea. Billigt, men snyggt!

Urs Hofers bild
aktieexpert

Lottlös skrev 30 sep, 19:09

HM är kanske i sammanhanget ett sidospår, men deras framgångssaga är så intressant att den skulle förtjäna en egen rubrik. Jag tycker inte det är helt...
Pil nerSe hela citeringen

Lottlös skrev 30 sep, 19:09

HM är kanske i sammanhanget ett sidospår, men deras framgångssaga är så intressant att den skulle förtjäna en egen rubrik. Jag tycker inte det är helt korrekt att säga att dom satsar på låg kvalitet. Som jag förstår, satsar dom på mode där dom har hög status. Det blir ju på det sättet också "slit och släng" över deras produkter. Sedan har dom ju 2600 butiker och räknar med att vid årets slut ha öppnat ytterligare 300. Dom satsar också på att göra inköpen direkt med så få mellanhänder som möjligt. Man kan ju tänka sig vilken styrka det innebär att förhandla för cirka 3000 butiker vid sina inköp.

Johan Didron skrev 30 sep, 19:09

Nu sa ja iofs inte att HM satsar på låg kvalitet, utan att deras produkter håller låg kvalitet. Visst har HM lyckats med sitt koncept och förtjänar al...
Pil nerSe hela citeringen

Johan Didron skrev 30 sep, 19:09

Nu sa ja iofs inte att HM satsar på låg kvalitet, utan att deras produkter håller låg kvalitet. Visst har HM lyckats med sitt koncept och förtjänar all heder för deras framgång. HM är möblernas motsvarighet till Ikea. Billigt, men snyggt!

Det som jag menade är att ett land är som ett företag. Företag
som är valskött kan ha ett förmånligt kvalitet/prisförhållande och länder som är välskött kan ha en bra socialskytt och trots det förmånliga skatter. Som i industrin så finns länder som klarar sin förvaltning med väsentligt mindre statstjänstemän än vissa andra länder. Typiska exempel är Tyskland och Grekland eller extremfallet Schweiz som har 7 miljoner invånare och klarar sig med bara 7 ministrar varifrån en sköter presidentjobbet bredvid.Hela väg nedåt ser sedan likadant ut.
För att undvika missförstånd så talar jag här bara om lagliga pengar och inte svarta pengar. De sistnämnda flyttas i dagens läge inte mera inom Europa utan från Europa. Självklart är jag mot svartmarknaden.

Urs Hofers bild
aktieexpert

Här följer ett praktisk exempel hur pengströmmen rör sig:
Ikeakungen Kamprad bor inkl. sina miljarder i Schweiz emedan hans firmas huvudkoncerns hemland är Holland. Stora internationella firmor behöver dock inte nödvändigtvis flytta till ett lågskatteland för att beskattas förmånligt. De redovisar sina vinster helt enkelt i detta land skatterna är förmånligast. Genom koncerninterna transaktioner är det lätt att överföre vinsten från ett till ett annat land. En koncern som till exempel har ett bolag i Holland säljer komponenter eller lånar pengar till dotterbolag i Sverige till relativ höga priser/räntor och så försvinner vinsten från den Svenska till den Holländska bolag. Desto svårare är det inte.
Skatteproblemen inom EU kunde lätt lösas genom att ha ett gemensamt skattesystem med gemensamma skatter inom EU (Det är dock i praktiken nästans omöjligt då EU-länderna har för olika åsikter om hur beskattning skall vara). Samtidig borde man sänka företagsskatterna inom EU avsevärd. Skattebortfall kompenserar man sedan genom att slopa ränteavdragen. På detta sätt skulle skatteintäkterna inte minska då det rör sig om en skatteomfördelning.
Det passar dock inte för Banker Försäkringsbolag och Fastighetsbolag.

Urs Hofer skrev 22 sep, 19:09

När skatterna blir (för) höga flyttar förmögna firmor och privatpersoner ofta från länder med höga skatter till länder med lägre skatter. Ofta undvike...
Pil nerSe hela citeringen

Urs Hofer skrev 22 sep, 19:09

När skatterna blir (för) höga flyttar förmögna firmor och privatpersoner ofta från länder med höga skatter till länder med lägre skatter. Ofta undviker de också att flytta till länder med (för) höga skatter eller så visar de internationella företag genom intern fakturering sina vinster i de länder som har de lägsta skatterna. Så är marknadsekonomin.
I länder med höga skatter är det helt normalt att låginkomsttagarna ensam får betala behövliga skatter, Vem annars skulle göra det när sådana som har det mycket bra ställt inte finns, åtminston inte tillräckligt många för att de har flytta bort. Det höjer naturligtvis skattetrycket för småinkomsttagarna avsevärd. Helheten är orsaken till varför lågskatteländerna ofta klarar sig för det mesta bra med lägre skatter medan högskatteländerna ofta inte klarar sig trots höga skatter.
Inom Industrin vet alla att de som arbetar mest rationellt klarar sig bäst. Skulle beslutsfattarna i alla länder begripa detta skulle man också inom politiken bättre förstå varför det finns länder som klarar sig ibland med låga skatter bättre än länder med höga skatter. Det är som med H & M som klarar sig bättre med låga priser än många butikskedjor med högre priser.
När ett land utanför EU här lägre skatter än skatterna inom EU i genomsnitt är, talar beslutsfattarna inom EU ilsk om kriminella skatteparadis. När det inom EU finns länder med ändå lägre skatter så som Holland, Luxemburg och Cypern har, talar man bara om lågskatteländer.
Olika länder har olika åsikter hur man skall belasta skattebetalarna. Det handlar sig om fri marknadsekonomi. De som nu skriker högst i skatteparadiskören är de som i sin tid skapade marknadsekonomin med fri konkurrans. Inget fel i detta men det skall också finnas fri konkurrens länderna emellan, endast på detta sätt lär sig också beslutsfattarna att arbeta rationellt och inte kasta skattepengarna i sjön. Det sistnämnda är en specialitet iav EU.
I ställe att klaga över lågskatteländer borda högskatteländer ställa sig frågan vad kan vi göra bättre för att vi kan ha lika låga skatter. Svaret blir antagligen att rationalisera byråkratin inom staten.

Johan Didron skrev 30 sep, 09:09

Hej Urs! När du säger att det inte är något fel med fri marknadsekonomi antar jag att du inte inkluderar banksektorn? Är det inte delvis den fria ekon...
Pil nerSe hela citeringen

Johan Didron skrev 30 sep, 09:09

Hej Urs! När du säger att det inte är något fel med fri marknadsekonomi antar jag att du inte inkluderar banksektorn? Är det inte delvis den fria ekonomin som skapat finanskrisen, genom att bankerna blivit allt för generösa i sin utlåning och därmed placerat miljontals människor och företag i skuldfällan? Du vill väl att politikerna ska ta större ansvar i denna frågan än marknaden själv?

Du nämner att man inte ska klaga över lågskatteländer. Är det kört i frågan när det gäller att reglera upp skattesatsen i lågskatteländer? Lågskatteländerna tar pengar från oss (rika och storföretag) och därmed borde det finnas fog för att vi ska ta pengar från dom? Ett land som går utmärkt delvis pga. låga skattesatserna har ingen anledning att ändra på sin skattepolitik om ingen ställer motkrav med ekonomiska följder. Det räcker liksom inte att bara be snällt. Att i konkurrenssyfte sänka skatterna bara sådär känns inget vidare i dagens ekonomiska situation där klyftorna vuxit sig större. Frågan är väl hur och vilka krav man ska ställa?

Du säger att "svaret blir antagligen att rationalisera byråkratin inom staten." På vilket sätt då? Utveckla gärna tack!

Johan, det är mycket i ditt inlägg som jag känner jag måste opponera mig emot.

För det första "Marknadsekonomi" - Vi har _ingen_ marknadsekonomi någonstans i västvärlden. Vi har en ofattbart reglerad planekonomi där politiska beslut i ofattbart stor utsträckning reglerar priserna på allt ifrån kapital, till den minsta lilla produkten du kan finna. Det är den absolut största orsaken till att systemen håller på att kollapsa.

Vi börjar med den största prisregleringen av alla: Varenda valutaområden har en centralbank som helt diktatoriskt sätter priset på kapital, räntor. Det finns inte tillstymmelse till fri makrnad där inte.

Nästa gitgantiska reglering är just skatter. Idag i Sverige exvis är skatteuttaget ur ekonomin cirkus ofattbara 60%! Det innebär i princip att varenda löntagare arbetar åt centralmakten över 8 månader om året och användandet av de resurserna bestäms att ett mycket litet antal individer med makten över de reuserna. Ingen marknadsekonomi där inte.

Att du sedan tar till ord som : "Är det inte delvis den fria ekonomin som skapat finanskrisen, genom att bankerna blivit allt för generösa i sin utlåning och därmed placerat miljontals människor och företag i skuldfällan?" Visar för mig att du inte riktigt förstår eller tänkt till ännu. Bankerna är helt och hållet reglerade intill skelettet av lagar, förordningar, priset på pengar, reglerad risktagning, etc etc. Bankerna arbetar _helt och hållet_ enligt Den Poltiska Klassens instruktioner. Att belåningen gått så lång som den gått är resultatet av politiska beslut, Det är politikerna som styrt medborgarna till belåning.

Vidare:

"Är det kört i frågan när det gäller att reglera upp skattesatsen i lågskatteländer? Lågskatteländerna tar pengar från oss (rika och storföretag) och därmed borde det finnas fog för att vi ska ta pengar från dom?"

Har du läst vad du skriver? "Tar" lågskatteländerna pengar från "oss"?- Det är ju befängt.

Finns det "fog" för att "vi skall ta pengar från dem"? HAr du fullständigt tappat känslan för någon form av rättsmedvetande/demokrati/etc-
? Menar du att EU nomeklaturan skall liket en Kinesisk diktatur skall besluta om vad andra länder väljer för system? JAg tar mig för pannan och hoppas att du tänker om?

Marknadsekonomi är: "Tillgång och Efterfrågan" Den Politiska klassen i värstvärlden har satt det ur system och detta skapar bubblor och ofattbara obalanser. Obalanser som INTE går att REGLERA bort. Den Poltiska Klassen har MAKTberoende och använder sig desperat av alltmer regleringar för att justera de systemfel som DE har skapat. Till slut kommer det systemet kollapsa rakt av och först då kanse vi kan så tillbaks respeketn för naturlagen "Tillgång och Efterfrågan".

Jag hoppas verkligen att du har förmågan att tänka om, de tankar som du framför är totalitära och leder till ännu värre situation än den som EUs regleringsekonomi skapat.

max 50 000 tecken

Avbryt
* Den information som förmedlas av våra experter är allmän och inte personligt riktad.
STÄNG